I want to live, not survive..
Det har gått sju veckor sedan "bomben" small.. (tre dagar innan det nya året). Det kom verkligen som en chock (hur klyschigt det än låter). Fyra dagar innan lämnade jag dig för att fira Jul med min familj.. sex dagar efter, har du redan flyttat ifrån staden.
Jag är medveten om att jag måste släppa dig.. men hur ska jag gå tillväga? Hur förmår jag mig själv att släppa någon som jag fortfarande älskar så innerligt? Jag önskar ibland att jag vore en robot med en on/off knapp där jag kunde stänga av mina känslor men tyvärr, så är inte fallet. Jag måste tillåta mig själv att gråta, vara ledsen och förtvivlad.. det är en del av sorgeprocessen. Varje dag är en "kämpande dag" - en ansträngning, men jag vill leva inte överleva!
Tankarna cirkulerar runt i "papiljotten" som en karusell.. jag vet ingenting längre. Jag trodde att jag kände dig men jag misstog mig. Jag vet inte om jag längre känner mig själv.. jag måste hitta tillbaka! Jag upplever mig själv som en förvirrad själ omkringvandrandes i Saharas öken.. rädd för att fastna i kvicksanden.
Stundtals känns livet inte längre verkligt. Det som jag trodde att Du och Jag byggt upp tillsammans betyder inte längre någonting. Jag känner igen livslust.. som att blåsa upp en ballong och smälla den med en gång. Du och Jag hade aldrig någon framtid, det var din vision.. min var någonting annat. Det jag inte kan förstå, är hur du kunde "knipa käft" under så pass lång tid. Det gör ont, oerhört ont! Såret kommer läka inom sinom tid men ärret kommer alltid bestå.
Jag undrar vad du gör? Jag undrar vad du tänker? Jag kommer förmodligen aldrig få en "vettig" förklaring. Jag accepterar ditt beslut.. men jag accepterar inte ditt handlande.. det är fult, barnsligt och respektlöst. Jag trodde mer om dig, mycket mer. Jag gav dig hela mitt hjärta.. du har tagit det ifrån mig, stampat på det och satt det tillbaka.. Det är så det känns. Livet går vidare oavsett om jag vill eller inte, det är jag medveten om..
Jag ansvarar över mitt eget liv.. och jag tänker göra mitt bästa för att behålla min värdighet.. (let the story be.. for now..)
Jag är medveten om att jag måste släppa dig.. men hur ska jag gå tillväga? Hur förmår jag mig själv att släppa någon som jag fortfarande älskar så innerligt? Jag önskar ibland att jag vore en robot med en on/off knapp där jag kunde stänga av mina känslor men tyvärr, så är inte fallet. Jag måste tillåta mig själv att gråta, vara ledsen och förtvivlad.. det är en del av sorgeprocessen. Varje dag är en "kämpande dag" - en ansträngning, men jag vill leva inte överleva!
Tankarna cirkulerar runt i "papiljotten" som en karusell.. jag vet ingenting längre. Jag trodde att jag kände dig men jag misstog mig. Jag vet inte om jag längre känner mig själv.. jag måste hitta tillbaka! Jag upplever mig själv som en förvirrad själ omkringvandrandes i Saharas öken.. rädd för att fastna i kvicksanden.
Stundtals känns livet inte längre verkligt. Det som jag trodde att Du och Jag byggt upp tillsammans betyder inte längre någonting. Jag känner igen livslust.. som att blåsa upp en ballong och smälla den med en gång. Du och Jag hade aldrig någon framtid, det var din vision.. min var någonting annat. Det jag inte kan förstå, är hur du kunde "knipa käft" under så pass lång tid. Det gör ont, oerhört ont! Såret kommer läka inom sinom tid men ärret kommer alltid bestå.
Jag undrar vad du gör? Jag undrar vad du tänker? Jag kommer förmodligen aldrig få en "vettig" förklaring. Jag accepterar ditt beslut.. men jag accepterar inte ditt handlande.. det är fult, barnsligt och respektlöst. Jag trodde mer om dig, mycket mer. Jag gav dig hela mitt hjärta.. du har tagit det ifrån mig, stampat på det och satt det tillbaka.. Det är så det känns. Livet går vidare oavsett om jag vill eller inte, det är jag medveten om..
Jag ansvarar över mitt eget liv.. och jag tänker göra mitt bästa för att behålla min värdighet.. (let the story be.. for now..)
"Livet kan bara förstås baklänges, men det måste levas framlänges" /Sören Kierkegaard (Helena min vän, du är bäst).
/Over and out..
Kommentarer
Trackback
